- Startsida
- | Kommunen
- | Förvaltningar
- | Barn- och ungdomsförvaltningen
- | Medborgardialog - Framtidens skola
- | Tidningen
- | Varför förändra skolan?
Utskrift
Varför förändra skolan?
Därför är vi tvungna att förändra
Detta är i korthet skälen till att det behövs nya lösningar för skolan i Vänersborgs kommun:
• Antalet elever har minskat under lång tid, men skolornas lokalytor har inte följt med i den utvecklingen. Lokalytorna är idag mycket större än vad som behövs. Det betyder att kostnaderna för hyror, uppvärmning, städning och liknande är högre än vad de borde vara om man ser till antalet elever.
- Beräkningar för de närmaste åren visar i stort sett oförändrat antal barn i Vänersborg. Från 2016 kan det bli en viss ökning med upp till 25 barn per årskull. Men inget talar för så stora ökningar som i början av 2000-talet.
• Vänersborgs kommun lägger dessutom mindre pengar per elev på skolan än genomsnittet för landet.
• Storleken på klasserna styrs inte av elevernas behov. Den beror på hur många barn det finns i området.
Med små skolor och små klasser behövs det många lärare för att ge eleverna det som i skollagen kallas "minsta garanterade undervisningstid". Detta minskar resurserna för att ha lärare som extra stöd, bland annat för de elever som behöver extra hjälp. Med fler lärare som kan arbeta med extra stöd höjs kvaliteten på undervisningen för alla barn.
• Bristen på extra stöd är en av anledningarna till att elevernas resultat inte förbättras och att inte fler barn lämnar grundskolan med godkända betyg i alla ämnen. Det gör också att fler barn inte får behörighet att söka utbildningar på gymnasieskolan. Elevernas resultat i skolan mäts med meritvärden. Medelmeritvärdena för Vänersborg har i stort sett inte förändrats sedan 2006, medan genomsnittet för landet i sin helhet har ökat.
• Slutsats: Det sätt som vi arbetar med skolor och förskolor i Vänersborg idag är inte ett alternativ för framtiden. Förändring är ett måste.
Det här är utgångspunkterna för Vänersborgs kommun:
• Elevernas bästa har varit ledord i förslagen till nya lösningar.
• Pengarna som satsas på förskolan och skolan ska framför allt gå till elevernas undervisning och utveckling.
• Klasserna ska så långt som möjligt vara jämnstora. Då tar vi bäst vara på lärarna och då finns det lärare som kan ge extra stöd — både till dem som ligger före och till dem som kommit efter.
• Målet är självklart att alla elever minst ska ha godkända betyg i alla ämnen när de lämnar grundskolan — det öppnar dörrarna för dem att studera vidare.
• Studiemiljön i alla skolor ska vara bra, bland annat med lokaler för olika behov och med rätt utrustning.
En ny lag styr skolans arbete
Statens krav på kommunerna har ökat när det gäller skolorna.
Sedan den 1 juli 2011 gäller en ny lag. Här är några av de viktigaste delarna:
Lärare med behörighet och kompetens
Alla elever har rätt till undervisning av lärare med behörighet och rätt kompetens i alla ämnen. Oavsett hur många skolor och klasser Vänersborg har, måste det alltså finnas en stor bredd av lärare för att klara undervisningen.
Minsta garanterad undervisningstid
Varje elev ska få en minsta garanterad undervisningstid, alltså ett visst antal timmar med undervisning av behöriga och kompetenta lärare. För att kunna nå målet om godkända betyg i grundskolan har alla elever också rätt till extra stöd om de behöver det. Detta gäller även för elever som ligger före i undervisningen — de har samma rätt till utveckling. Det betyder att det måste finnas extra lärarresurser på alla våra skolor.
Rättvis och kvalitetssäkrad bedömning
Alla elever ska få rättvis och kvalitetssäkrad bedömning och lärarna ska arbeta tillsammans med detta. Det kräver större skolor med fler lärare som kan samarbeta.
Allsidiga kontakter och social gemenskap
Ett mål är att alla elever ska bli aktiva människor i samhället. Skolan har fått en viktig roll i det arbetet och den ska ge eleverna allsidiga kontakter och social gemenskap. Att möta det lagkravet blir enklare med större skolor och större upptagningsområden.
Lokaler och utrustning
Alla elever ska ha tillgång till de lokaler och den utrustning som de behöver i skolan. Med färre skolor kan Vänersborg lättare möta det lagkravet.
Rektorer och förskolechefer
Att rektorer och förskolechefer finns med i det dagliga arbetet är ett krav som blivit starkare. Det är inte lika lätt för dem som ansvarar för flera enheter på olika platser.
För att klara skollagens krav måste skolorna i Vänersborg ha både en viss storlek och ett visst antal barn i varje årskurs. Med fler klasser i samma årskurs blir skolorna mer flexibla och det blir lättare att anpassa skolans arbete när antalet elever ökar eller minskar.
Samverkan mellan skola och förskola
Samma resonemang gäller också för förskolan. Enheter med fler avdelningar blir mindre sårbara vid förändringar.
Lagen ställer krav på samverkan mellan förskola och förskoleklasser/grundskola. Att arbeta tillsammans blir självklart enklare om förskolorna ligger i närheten av en grundskola. Samtidigt gäller det att ta hänsyn till att föräldrar ska kunna lämna och hämta sina barn. Därför bör det finnas tillräckligt många förskolor på landsbygden där resvägarna är längre.
Vänersborgs visioner och mål
Kraven i skollagen måste kommunen uppfylla. Men vid sidan av dem finns kommunens egna visioner och mål. Så här står det bland annat i visionen om Vänersborg:
" ... En kommun känd för nytänkande, effektivitet och god service, en kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande.
... ett rikt utbildningsutbud och en livaktig kultur- och fritidsverksamhet gör kommunen attraktiv ..."
Ett verktyg för att närma sig visionen är att satsa på utbildning. Så här skriver kommunfullmäktige:
"Kvalitetsarbetet i både grundskolan och gymnasieskolan leder till mycket goda resultat och uppmärksammas
nationellt."
Förväntade resultat är bland annat att:
• Fler elever ska få minst betyget godkänt i alla ämnen
• Meritvärdet ska höjas
• Fler elever ska vara behöriga till gymnasieskolan.
Jobba på ett annat sätt — men hur då?
Sättet att organisera skolan räcker inte till för att möta alla de krav som finns idag. I Vänersborgs kommun har tjänstemännen därför tittat på många olika lösningar för att ge eleverna bra undervisning i bra skolor. Lösningarna möter också kraven i skollagen och kommunens egna mål.
Alternativen ska på bästa sätt ta tillvarade resurser som finns. Förenklat betyder det:
• Tillräckligt med kompetent personal för att undervisning och allt annat på skolan ska fungera bra. Samtidigt ska det finnas särskilt stöd att ge till dem som behöver.
• Tillräckligt med lokaler, men inga kostnader för lokalytor som inte har betydelse för elevernas utveckling.
• De läromedel (exempelvis böcker och IT-utrustning) som eleverna behöver ska de också få.
• Genom att skapa större klasser av de minsta klasserna och genom att lämna lokaler som inte behövs, kan eleverna i Vänersborg få tillgång till uppemot 40 extra lärarresurser.
• Alla lärare i Vänersborgs kommun har kvar sina anställningar, men en del av dem kommer att få nya arbetsplatser.
I alternativen som presenteras i den här tidningen finns färre skolor och förskolor. Små enheter blir ersatta av större. Lokalytor som inte behövs kommer att stängas. Flyttningar görs i första hand till befintliga lokaler som möter de nya kraven och som har plats för rätt antal elever.
Det är inte självklart att förskolor och skolor på landsbygd läggs ner till förmån för centrum. Det finns förslag som bygger på att elever åker från tätorten till en större enhet på landsbygden.
Förändringarna berör i första hand grundskolan, men även förskolan. Särskolan berörs bara i den meningen att Norra skolan läggs ner. Gymnasieskolan påverkas inte alls.
Frågor och förslag att ta ställning till
Alla Vänersborgare som är sju år eller äldre kan från 8 februari till 16 mars säga sin mening om förslagen om framtiden för skolan och förskolan i Vänersborg. Det handlar om fyra olika frågor med två alternativ för varje.
Fråga 1
- 1a: Grundskolans årskurs 7—9 ska finnas på två enheter: En på Dalboskolan i Frändefors för elever från Dalsland, Öxnered och Blåsut och en i centrum för elever från övriga delar av Vänersborg.
- 1b: Grundskolans årskurs 7—9 ska finnas i centrum.
Fråga 2
- 2a: Skolorna i Öxnered och Vargön ska vara F—6 skolor.
- 2b: Skolorna i Öxnered, Blåsut och Vargön ska vara delade i F—3 och 4—6 skolor.
Fråga 3
- 3a: F—6 skolan i Dalsland ska finnas i Brålandaskolan och Frändeskolan.
- 3b: F—6 skolan i Dalsland ska finnas i Frändeskolan.
Fråga 4
- 4a: Nuvarande tre förskolor i Dalslandsområdet ska vara kvar.
- 4b: Två förskolor ska finnas i Dalslandsområdet.
På de följande sidorna finns fakta och kartor som tydligt beskriver förslagen. Där finns också mer detaljer om antal elever som påverkas och liknande.
Ännu mer information finns på Vänersborgs kommuns webbplats www.vanersborg.se. Där går det bland annat att studera bakgrundsmaterial som ligger till grund för den här ganska kortfattade informationstidningen.