Till skolverket sida

Det började med att Sonja Dahlqvist, utvecklingspedagog med ansvar för skriv- och språkutveckling inom Vänersborgs kommuns grundskolor, och lärarkollegorna funderade kring vad en faktatext egentligen är och vad som skiljer den från en berättande text. Tidigare hade de inte funderat kring frågorna och eleverna hade svårt att veta vad som förväntades av dem.
För att eleverna skulle bli bättre på att läsa och skriva texter, och lärarna på att lära ut hur man gör, började man arbete enligt cirkelmodellens fyra faser: bygga upp kunskap om ämnesområdet, studera texter i genren för att få förebilder, skriva en gemensam text och skriva en individuell text.
 
Tankekartor till hjälp
I fas ett får eleverna göra en tankekarta, då ser lärarna elevernas förförståelse och kunskap. Eleverna får även läsa texter för att få mer kunskap om ämnet och återberätta texten. Genom att vara experter och berätta för sina klasskamrater om sitt ämne blir det ännu roligare att bygga upp kunskapen. - Eleverna får även intervjua varandra om ämnet och på så sätt ser vi om de fått förståelse för den text de läst. Lusten att skriva blir mycket större när eleverna vet något om ämnet, säger Sonja Dahlqvist.
När eleverna läste faktatexter fick de stryka under ord eller meningar som de inte förstod. När klassen tillsammans gick igenom texten såg lärarna hur mycket eleverna inte kunde. Det blev lite av en väckarklocka. - Nu såg lärarna hur många ord eleverna inte kunde. Lärarna blev förvånade och sa "Jag hade trott att de skulle förstå texten och i vanliga fall hade jag bara lämnat ut den och förväntat mig det", berättar Sonja Dahlqvist.
 
Skaffar förebilder
I fas två var det dags att studera faktatexter för att få förebilder. Klassen delades in i två grupper som fick läsa två olika böcker som hade väldigt olika textstruktur, något som klassen sedan jämförde. Här uppmärksammade klassen textens struktur och utformning innan de gick vidare in i steg tre där de tillsammans skrev en gemensam text. När klassen skriver tillsammans är det läraren som håller i pennan och för arbetet framåt medan eleverna kommer med förslag på formuleringar. Tillsammans diskuterar man sedan ordval och satsföljd. När texten är klar kopieras den till alla elever så de kan använda texten som modell när de i fas fyra skriver en individuell text med sina egna ord.

Kräver mycket arbete
Sonja Dahlqvist understryker att det krävs mycket arbete för att få arbetet med cirkelmodellen att fungera. - Men vårt uppdrag som pedagoger är att skapa förutsättningar, så det är värt kostnaderna när man får ett sådant utbyte, säger hon.
Och de lärare som Sonja Dahlqvist har arbetat med är mycket nöjda med modellen och menar att det har förändrat hela deras arbetssätt och deras sätt att vara som pedagoger. De menar även att eleverna är mer aktiva nu och använder fler sinnen.