Hoppa till innehåll

Årtal i Vänersborgs historia, 1600-talet

1603
Brätte fick sina första stadsrättigheter, vilka konfirmerades 1619.

1609
Kanalen Karls grav mellan Göta Älv och sjön Vassbotten, del av Vänern, påbörjas.

1612
Västra Tunhems prästgård bränns ner i samband med Kristian IV:s härtåg.

1616
Brätte kyrka omnämns, oklar placering.

1619
Brätte fick av Kung Gustav II Adolf sina stadsrättigheter 16 december, erhåller sitt stadsvapen – strömmande fors mellan tre stenar.

1624
Gustav II Adolf besöker Brätte. Kungen uppvaktas om stadens flyttning längre norrut på grund av vattnets uppgrundning.
Ett regemente upprättades under ledning av överste Wilhelm von Salzburg – Salzburgs kompani.
  
1638
Brättes mantalsskrivna befolkning, över 12 år, var 256 stycken.

1640
Stadsbefolkningen, ett ytterst fåtal, i Brätte flyttade till Vänersborg. Det dröjde till 1646 innan merparten flyttade.

1641
Förvärvar drottning Kristinas förmyndarregering egendomen Huvudnäs av Kristina Bielke, belägen inom lasarettsområdet, stadsplanearbetet påbörjades.
 
1642
Utgick en kunglig befallning om Brättebornas förflyttning till Huvudnäsön.

1644
Vänersborg får sina stadsprivilegier av Drottning Kristina 1 februari.
Vänersborgs kyrka byggs.
480 personer flyttade från Brätte till Vänersborg.
Hannibal Sehesteds trupper bränner 19 juni ner staden, som byggs upp på nytt.
Första Dalbobron byggs och ersätts med ny 1649.

1647
Sista flytten från Brätte till Vänersborg.
Enligt kunglig resolution förbjöds lastning och lossning i Brätte, men flyttades först 1670 till Korseberg

1645
Vänersborg anfalls vid tre misslyckade tillfällen av danskarna under Henrik Bjelkes befäl.
All ölutskänkning förbjöds i gamla staden Brätte för att få folket att flytta till Vänersborg, även Grytåsberget gjordes senare till offentlig avrättningsplats.
 
1648
Första notering om Vänersborgs torg, där den som inte färdigställt "sitt stycke" av torget skulle bötfällas.

1657
Första bron vid Rånnum färdig.

1660
Vänersborgs stad befolkning 500 invånare.
  
1661
Första kartan över Vänersborg, av lantmätaren Kiettel Clason Felterus.

1665
18 405 skeppund järn transiterades från Värmland via Vänersborg till Göteborg och 1 237 skeppund till Vänersborg (1 skeppund = 170 kg, d v s 3 129 ton resp. 210 ton). Motsvarar 75% av stadens inkomster

1668
Postkontoret i Vänersborg, en av de äldsta serviceinrättningarna, startade någon gång under tiden 1645-1668.

1670
Hamnen, 1670 – 1780, i Brätte flyttas till Korseberg, stora
bryggan byggdes 1671 och godkändes genom resolution 1672. 600 – 800 ekipage/dag
på Edsvägen mot Åkersström..

1673
Karl XI besöker Vänersborg i samband med sin eriksgata under sju dagar. 29 777 skeppund järn transiterades från Värmland via
Vänersborg till Göteborg och 2740 skeppund till Vänersborg (1 skeppund = 170
kg, d v s 5 062 ton resp. 466 ton)
  
1675 - 1676
Karl XI bor i Vänersborg mellan 4 november – 29 februari,
firar bland annat sin 20 årsdag här.

1676
Gyldenlöve-fejden drabbar Vänersborg med brand och skövling. En kyrkklocka erövrades av danskarna och hänger numera i Vor Frelsers Kirke i Köpenhamn.  

1679
Vänersborg blev residensstad för Älvsborgs län.

1680
Dalsland införlivas med Älvsborgs län.
Regementet från 1624 byter namn till Västgöta-Dals regemente, med övningsplats vid Nygårds ängar.

1699
Residensbyggnaden påbörjas, ersattes 1754 med ny byggnad.
Kempenskölds stadskarta visar stadsplanens struktur.