Gå till innehåll

Verktygsfält

Typer av buller

Buller i olika former kan påverka människors hälsa, både fysiskt och psykiskt. Miljöbalken föreskriver att den som utför en verksamhet och handling också ska ta ansvar för att minska eller ta bort störningar som är en olägenhet för människors hälsa och miljön. För att det ska bedömas som en olägenhet så ska störningen pågå under längre tid eller återkomma ofta. Det ska också vara en störning som människor i allmänhet upplever som en olägenhet. När det gäller buller har statliga myndigheter tagit fram olika riktvärden för när buller kan anses vara en olägenhet.

Folkhälsomyndighetens har riktvärden för buller inomhus. Den ekvivalenta ljudnivån i bostäder bör inte överstiga 30 dBA och den maximala ljudnivån bör inte överstiga 45 dBA. Om det är ljud med toner eller ljud från musik bör den ekvivalenta ljudnivån inte överstiga 25 dBA. Det finns även riktvärden för lågfrekvent buller (brummande ljud).

Naturvårdsverket har riktvärden för buller från industri, verksamheter, byggarbetsplatser och trafik och de gäller vid bostäders utomhusfasader och uteplatser. Det finns olika riktvärden beroende på vilken bullerkälla det gäller.

Ekvivalent ljudnivå: medelvärdet av ljudnivån under en viss tidsperiod.

Maximal ljudnivå: den högsta ljudnivåtopp som en bullerkälla avger.

Riktvärden bör inte överskridas varaktigt, till skillnad mot gränsvärden som aldrig får överskridas.

Fläktar, hissar, tvättmaskiner och värmepumpar kan orsaka bullerstörningar för boende i samma fastighet eller i grannfastigheter.

Vem har ansvaret?

Fastighetsägaren har ansvaret för att se över sin utrustning så att den inte orsakar oacceptabelt buller.

Vad kan du själv göra?

Om du störs av buller så bör du i första hand vända dig till fastighetsägaren och berätta om problemet. Beskriv bullret och skriv ner vilka tider på dygnet det låter och varifrån du tror att det kommer ifrån. Om du inte får hjälp av fastighetsägaren så kan du vända dig till Miljö och hälsa.

Vad gör Miljö och hälsa?

Vi skickar ett brev till fastighetsägaren och informerar om det klagomål som framförts och av vem. Fastighetsägaren uppmanas att inkomma med sina synpunkter och förslag på åtgärder. Om den klagande därefter tycker att fastighetsägaren löst problemet så avslutar vi ärendet. Om problemet kvarstår så påbörjar vi en utredning och då kan vi behöva komma ut till den klagande för att observera den upplevda störningen och bedöma om den är befogad.

Man kan bli störd av ljud från grannar. Hög ljudnivå från TV, musik, frekventa fester och skällande hundar är exempel på klagomål som framförs. Om du bor i en hyresrätt eller bostadsrätt har hyresvärden eller bostadsrättsföreningen regler och lagstiftning för hur de boende ska sköta sitt boende. Man får inte störa sina grannar för mycket men man kan heller inte kräva att det ska vara störningsfritt.

Vem har ansvaret?

Bostadsrättsföreningar och fastighetsägare till hyresrätter har ansvaret för att reda ut störningar mellan grannar. Ägare till villor/privathus har ansvar för de störningar som uppstår på den fastigheten.

Vad kan du själv göra?

Kontakta hyresvärden eller styrelsen om du bor i hyresrätt eller bostadsrätt. Om störningen kommer från en villa bör du kontakta ägaren och berätta om hur du upplever situationen. Om du inte får hjälp kan du vända dig till Miljö och hälsa.

Vad gör Miljö och hälsa?

Vi utreder inte störningar mellan grannar i flerbostadshus om de beror på ordningsfrågor. Sådana störningar ska hyresvärden eller bostadsrättsföreningen utreda i enlighet med sin lagstiftning. Om störningarna beror på att lägenheterna är mycket lyhörda så skickar vi brev till hyresvärden/bostadsrättsföreningen och uppmanar dem att inkomma med synpunkter och förslag på åtgärder. Miljö och Hälsa kan behöva komma ut till den klagande och bedöma om störningen är en olägenhet.

Om störningen kommer från en villa kontaktar vi villaägaren och informerar om det klagomål som framförts och av vem. Villaägaren uppmanas att inkomma med sina synpunkter och förslag på åtgärder. Om den klagande tycker att fastighetsägaren löst problemet så avslutar vi ärendet. Om problemet kvarstår så påbörjar vi en utredning och då kan vi behöva komma ut till den klagande för att observera den upplevda störningen och bedöma om den är befogad.

Industrier, restauranger, musikevenemang och fläktar är exempel på verksamhetsbuller. Även privatpersoner kan anses bedriva en verksamhet. Enligt riktlinjer bör ekvivalent buller vid bostäders fasader och uteplatser inte överstiga 50 dBA (kl 06-18), 45 dBA (kl 18-22) och 40 dBA (kl 22-06). Maximal ljudnivå bör inte överstiga 55 dBA under natten (22-06).

Vem har ansvaret?

Den som bedriver verksamheten har ansvaret att begränsa eller åtgärda bullerstörningar.

Vad kan du själv göra?

Om verksamheten bedrivs i den fastighet du bor i så kan du vända dig till fastighetsägaren. Beskriv bullret och vilka tider det förekommer. Du kan också kontakta verksamhetsutövaren direkt. Om du inte får hjälp av dessa så kan du vända dig till Miljö och hälsa.

Vad gör Miljö och hälsa?

Vi skickar ett brev till verksamhetsutövaren och informerar om det klagomål som framförts och av vem. Verksamhetsutövaren uppmanas att inkomma med sina synpunkter och förslag på åtgärder. Om den klagande tycker att verksamhetsutövaren löst problemet så avslutar vi ärendet. Om problemet kvarstår så påbörjar vi en utredning och då kan vi behöva komma ut till den klagande för att observera den upplevda störningen och bedöma om den är befogad.

I samhället pågår ständig utveckling och därför behöver vi bygga nya hus och rusta upp vägar och spår. Vi får därför ha större tolerans vid tillfälliga bygg- och renoveringsprojekt. Normalt ska byggnationer och bullerstörande moment ske under dagtid. Ibland är det dock lämpligare att utföra arbeten nattetid, till exempel vid väg- och spårunderhåll. Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för bullernivåer vid olika tidpunkter på dygnet.

Vem har ansvaret?

Trafikverket ansvarar för byggarbeten vid statliga vägar och spårvägar. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för byggarbeten vid kommunala vägar. Byggherrar ansvarar för byggarbeten av hus och kvarter.

Byggansvariga ska planera byggarbetena så att de ger så kortvariga störningar som möjligt och de bör helst utföras dagtid. Bullrande moment och maskiner ska om möjligt skärmas av. Byggherren bör informera de kringboende om bullerstörande moment och hur länge de beräknas pågå.

Vad kan du själv göra?

Fråga den byggansvarige om hur länge störningen beräknas pågå och om de kan göra något för att minska bullernivån inne i din bostad, till exempel skärmar.

Vad gör Miljö och hälsa?

Om vi får klagomål och störningen inte är tillfällig (några få dagar) så kontaktar vi den byggansvarige och begär att få ta del av deras planering av byggarbetena och åtgärder för att minska bullerstörningar i bostäder.

Många människor är störda av buller från vägar, spårvägar och flyg. Samtidigt är dessa infrastrukturer en del av det samhälle som vi är beroende av. Bullerriktvärden för vägar, spårvägar och flyg är olika. Riktvärdena är också beroende av från vilka tidsperioder bostadshusen är byggda. Tidsperioderna är indelade efter bostäder som är byggda före år 1997, mellan åren 1997 och 2015 samt bostäder byggda efter år 2015.

Vid bedömning om bullerriktvärdena överskrids så använder man bullerberäkningar. De ekvivalenta bullervärdena avser ett helt dygn och ett dygn ska avse ett årsmedeldygn. Detta innebär att man bedömer om den ekvivalenta bullernivån överskrids över längre tidsperioder. Riktvärden för maximalt buller får överskridas några gånger per natt.

Vad kan du själv göra?

Om du är störd av buller från statliga vägar och spårvägar ska du i första hand kontakta Trafikverket. På deras hemsida gör du en anmälan. Om du inte får den hjälp du önskar eller om du störs av buller från kommunens vägar så kontaktar du Miljö och hälsa. Om du är störd av buller från flygplatsen så ska du kontakta Länsstyrelsen.

Vad gör Miljö och hälsa?

Om klagomålet avser statliga vägar och spårvägar så kontaktar vi Trafikverket och begär att de redovisar sina bedömningsunderlag och eventuella åtgärdsförslag. För kommunala vägar kontaktar vi Samhällsbyggnadsnämnden. Om vi bedömer att åtgärder bör vidtas så kan miljö- och hälsoskyddsnämnden fatta beslut om föreläggande mot Trafikverket och Samhällsbyggnadsnämnden. Om vi däremot bedömer att de vidtagit tillräckliga åtgärder så fattar vi beslut om att avsluta klagomålsärendet. Den klagande kan överklaga ett sådant beslut till Länsstyrelsen och därefter till förvaltningsdomstol.

Relaterad information

Sidinformation

Senast uppdaterad:
15 februari 2023